"I rött fält en heraldisk, skånsk, panter av guld"

Skånska akademien inregistrerade detta vapen som varumärke hos PRV (Patent och Registrerings-verket) den 8 januari 1982. Därefter publicerades och inregistrerades vapnet i Skandinavisk Vapenrulla (SVR 432/92) som Skånelands Vapensymbol av Stiftelsen Skånsk Framtid i Marieholm.

Vapnet hade konstruerats av fil dr Jan Raneke, 1914-2007, en av Europas främsta konstnärliga heraldiker, med utgångspunkt från främst "Ulven" på 980-talets runsten från Tullstorp på Söderslätt men även från Hunnebergamonumentet från samma tid.

Från slutet av 900-talet då Danmark kristnades och enades av Harald "Blåtand" Gormsen finns det en mängd avbildningar av stora djur på runstenar, såsom de nämnda från Tullstorp och Hunneberga, men även från Skårby, London och nationalmonumentet i Jellinge på Jylland. Dessutom finns dessa djur på Kammin- och Bambergsskrinen samt på guldbrakteater. Djuren kan ha mycket varierande utseende och det är omöjligt att avgöra vilket mytiskt eller biologiskt djur som åsyftas i de olika fallen. Under alla omständigheter spelar den biologiska tillhörigheten mindre roll, eftersom djurens betydelse för människan på den tiden var de mytiska egenskaper de besatt och ursprunget finner vi inom den forngermanska djurmytologin. Konsthistorikerna kallar dessa djur kollektivt för "Det Stora Skandinaviska Djuret" och vilka mytiska egenskaper de enskilda utform-ningarna besatt, förblir en hemlighet för oss, men troligtvis var de avvärjande och avskräckande för att ge skydd mot hotande faror, särskild vid rituella handlingar, på samma sätt som det kristna korset.

Det stora skandinaviska djuret från dessa vikingatida avbildningar har alltså heraldiserats till den skåneländska/skånska pantern, eftersom Tullstorpstenens "ulv" bär vissa drag, som är gemensamma med den heraldiska pantern, som främst förekommer i sydöstra Europa. Detta heraldiska djur har ingenting att göra med den biologiska pantern. Den har endast lånat namnet och några drag. Man behöver inte heller i dessa sammanhang anknyta alltför djupgående till gammal symbolik, utan det räcker att se panterbilden som ett tecken, klart skiljande från alla andra och det är detta som är grundavsikten med alla heraldiska bilder.

Den heraldiska pantern beskrivs som ett fyrfotadjur med svans (ofta lejonliknande), inte sällan med horn, även noshorn, huvudet kan vara panterlikt men kan också mera likna en hästs, med tassar, klövar eller med klor. Djuret kan vara utan mönster, prickigt eller strimmigt, men nästan alltid med flammor från mun och ibland öron. Dessa flammor kan vara ett uttryck för att pantern har en mycket god söt andedräkt, som drar till sig alla andra djur. Pantern har inga andra fiender än draken, som ofta symboliserar onskan. Det innebär att pantern kan symbolisera det goda och vara en beskyddare. I Italien kallas den för "la Dulce", den "söta-snälla". I vissa skrifter anger man att pantern även kunde symbolisera Kristus (Physiologus 140 e Kr) och ibland är djuret försett med delade klövar och då representerar det ett rent djur enligt mosaisk lag.

För att ge en fylligare beskrivning av pantern kan det i detta sammanhang vara av intresse att citera vad som står i den första tryckta boken i Sverige, "Dyalogus creaturarum moralizatus" (Skapelsens sedelärande samtal) från 1483 om pantern: "Pantern är ett fläckigt djur som är vackert och doftar gott. Solinus säger att den är fläckig till färgen, utomordentligt grann och översållad med små runda fläckar: dessa sk ögonfläckar avtecknar sig mot mörkgult och skiftar i blått och vitt. Detta djur är emellertid mycket fredligt. Den ende fiende det har är draken. Då den ätit och blivit mätt på olika slags mat, drar det sig enligt Physiologus tillbaka och sover i sin håla. Efter tre dagar vaknar det sedan upp ur sömnen och upphäver ett rytande. Då de andra djuren hör dess röst, församlar de sig och följer den goda doft som kommer ur dess mun. Endast draken far samman i skräck, då den hör dess röst, och förskansar sig i underjordiska hålor." - Därefter följer en sedelärande historia hur pantern försöker lära grisen avhålla sig från att smutsa ner sig i dyn, vilket naturligtvis misslyckades.

Denna vapensymbol med den heraldiska pantern är en symbol för Skånes och Skånelands urgamla vikingatida historia och dess samhörighet med det danska kulturområdet, eftersom runstensdjuret är typiskt för detta område på samma sätt som gripen är typisk för Pommern.

Jan Raneke skapade även Skåneländska Gastronomiska Akademiens vapen 1993 och den består av den heraldiska pantern som håller S:t Lars halster över öppen eld i guld på ett rött fält omgivet av texten "Academia Gastronomica Scaniensis i guld. På senare tid har även Skånska Dagbladet använt pantern under mottot: "Pantern på jakt".

Sven-Olle Olsson
Skånska Akademien stol nr 7