gorillen2Den skånska Gårillen har skapats av Skånska Akademien.

Denna trippelvarelse är sammansatt av en GÅs, en gRIs och av en siLL, det skånska kökets viktigaste matdjur. Den förenar också den kloga Gåsens, den kraftfulla Grisens och den smidiga Sillens egenskaper. Som en äkta skåning klarar den alla miljöer - luftens, vattnets och jordens.

Denne gode skåning från det Skånska Madariget är också ett uttryck för känd skånsk ödmjukhet:

"Man skryder jo ente i Skåneland, - man sir bara som de e"

Gårillskulpturen är gjord av Marianne Nordström, Skanör och fotot är taget av Östen Landgren.

gorillen2Den skånska Gårillen har skapats av Skånska Akademien.

Denna trippelvarelse är sammansatt av en GÅs, en gRIs och av en siLL, det skånska kökets viktigaste matdjur. Den förenar också den kloga Gåsens, den kraftfulla Grisens och den smidiga Sillens egenskaper. Som en äkta skåning klarar den alla miljöer - luftens, vattnets och jordens.

Denne gode skåning från det Skånska Madariget är också ett uttryck för känd skånsk ödmjukhet:

"Man skryder jo ente i Skåneland, - man sir bara som de e"

Gårillskulpturen är gjord av Marianne Nordström, Skanör och fotot är taget av Östen Landgren.

Sida 1

Den skånska gårillen, Ansusharengus scaniensis

Den skånska gårillen, Ansusharengus scaniensis, är en skånsk turist- och matsymbol, skapad av Peter Broberg och Skånska Akademien år 1994. Dess konstnärliga  utformning i tecknad form har gjorts av Harriet Ståhlberg (till höger) och i keramisk form av Marianne Nordström (ovan). Gårillen är ett kombinationsdjur mellan GÅsen (ANSer anser), gRIsen (SUS scrofa) och sILLEN (Clupea HARENGUS), treenigheten inom det skånska ”madariged - madabored” med några av sina främsta symboler. Det är den kloka gåsen, den kraftfulla grisen och den smidiga sillen, som klarar sig i alla de tre elementen luften, jorden och vattnet.

gårillen transpDen kan också förändra sitt utseende till mera gås, gris eller sill beroende på omständigheterna och den saknar de vanliga heraldiska djurens krigiska attribut. Den är helt enkelt vänlig och ”go”, precis som skåningen. Idéen bakom med kombinationsdjuret symboliserar Skånelands sammansatta geografiska, historiska, språkliga och kulturella bakgrund (Broberg P & Ståhlberg H, 1995). Tidigare hade Piraten före slagit kombinationen gås, gris och ål (Nilsson F, 1961).

Peter Broberg ville göra en skånsk symbol, som kunde ersätta dalahästarna och annat, som inte hade med Skåne att göra. Hans egentliga utgångspunkt var heraldikens kombinationsdjur och då främst den skånsk - pommerska gripen från unionskungen Erik av Pommern. Troligtvis hade han dessutom läst och hört talas om Piratens ordalag: ”Av faunan som tillgodoser vårt bord föredrog prosten ålen, grisen och gåsen och han brukade prisa dessa djurs förtjänster i vältaliga ordlag.”

Sida 2

För Peter var det naturligt att symbolen skulle ha en stark anknytning till skånsk mat eftersom Skåne är Sveriges främsta matregion (Olsson S-O, 2005) och då låg det nära att göra ett kombinationsdjur av gåsen, grisen och ålen, det kompletta smörgåsbordet. Emellertid föredrog Peter sillen framför ålen, eftersom sillen hade haft en så enorm betydelse för den skånska ekonomin genom historien och dessutom är sillen gastronomiskt sett likvärdig med ålen i Skåne. Därför blev det gås, gris och sill. Det är också intressant att se mångfalden av gamla skånska recept på speciellt gris, sill och ål (Olsson S-O, 2005), vilket visar på dessa råvarors stora regionala betydelse.

Peter ville i början att det skulle bli en slags hydra med tre huvud, gås, gris och sill, men detta blev stoppat med frågan: ”Så kan väl inte ett djur se ut?” Avsikten med Gårillprojektet var att skapa en attraktiv turistsouvenir för Skåne och detta tog Keramikföretagert i Gantofta, Jie-keramik på sig. De gjorde två varianter av gårillen i litet format, den ena med gårillen stående och den andra sittande på rumpan. Tyvärr har man idag lagt ner produktionen så någon annan får ta vid.

Ett annat känt kombinationsdjur i Norden är skvadern, framdel hare och bakdel tjäder. Det får inräknas till imaginära, fantasidjur och kallas för kryptiter inom kryptozoologien. Bland dessa finns också de välkända monstren såsom Loch Ness odjuret, storsjöodjuret, snömannen, ”big foot”, geiten och andra, alla med det gemensamt att vissa forskare har sett ”spår av” dem, men har inte vetenskapligt kunna bevisa deras existens. Dessutom finns fabelväsen, som förr i världen när gränsen mellan verklighet och saga var mycket diffus, betraktades som verkliga.

De var ofta kombinationsdjur och användes ofta inom heraldiken såsom exempelvis basilisk, enhörning, hydra, satyrer, drake, grip och sjöjungfru. I den gamla begreppsvärlden var inte djuren i sig själva så intressanta som de egenskaperna de representerade. Vitsen med kombinationsdjur var följaktligen att man kunde kombinera de djur man ville för att få den lämpligaste kombinationen av egenskaper. Tänk på gripen som adderar egenskaperna från luftens härskare örnen med egenskaperna från djurens konung, lejonet. Det är svårt att överträffa. För Skånes del är bäckahästen och den heraldiska pantern, se artikeln om Skånska Akademiens vapen, av störst betydelse.

Sida 3

Nu efter 17 år kan vi retrospektivt se tillbaka på år 1994 då striden inom Skånska Akademien stod mellan Peter Brobergs nyfunna gårill och Bengt Sjögrens uråldriga bäckahäst som Skånes symbol. Båda är utmärkta som skånska symboler men då tyckte man att gårillen hade sina förtjänster främst på grund av nytänkande och djärva idéer.

Linné missade tyvärr gårillen vid sin skånska resa år 1749, men lyckligtvis kunde Skånska Akademien med Sven Rosborn i spetsen gräva fram ett kvarglömt exemplar från dronning Margretes I tid på Lindholmens slott den 19 augusti 1994. Exemplaret hade omisskännliga likheter med Marianne Nordströms keramiska skulptur. Trots Linnés misslyckande med att finna Ansusharengus scaniensis och få med den i Systema Naturae 1758 hade hans senare kollega i England, Charles Darwin bättre tur. Enligt Peter fann man en handskrift i Kent med titeln: ”The Scandinavian Evolution Paper”, som gav ett viktigt bidrag till evolutionslärangenom beskrivningar av gårillens mångfacetterade uppenbarelser (Broberg P & Ståhlberg H,1995).

 

Litteratur:

  • Broberg, Peter & Harriet Ståhlberg(1995): Den goda Gårillen, Darwins skånska resa. Kiviksgården AB, Ystad, 115 sidor.
  • Boberg, Peter(1995): Gårill i Skånsk National Encyklopedi i ett supplementband, red Helmer Lång, Lars Welinder, Skånska Akademien & G B Buckhorn, Corona, 1995, sid 56-57.
  • Nilsson, Piraten, Fritiof(1961): Novemberkåseri: Gastronomisk Kalender, 1961, sid 69-73.
  • Olsson, Sven-Olle R, (2005): Skånska profilprodukter med hänsyn till dagens primärproduktion och till den skånska traditionella matkulturen, en preliminär översikt. En utredning utförd på uppdrag av Näringslivsenheten, Region Skåne 2005. Pdf fil sid 1-95
  • Olsson, Sven-Olle R, (2007): Gårillen: en skånsk matsymbol: Människan och faunan. Etnobiologi i Sverige 3 (red Håkan Tunon & Urban Emanuelsson). Wahström & Widstrand, Uppsala, sid 46.
 

 

Sven-Olle R Olsson Stol nr 7

Läs här Sven Rosborns märkliga historia om hur man återfann Gårillen! (PDF)